Min motivation till allt är helt som bortblåst för tillfället. Ingenting är roligt. Det är trist väder med regn och det har precis blåst i princip storm i en vecka. När det är sånt väder så går det inte att göra något med hästen, varken hon eller jag tycker det är roligt att vara ute i sådant väder. Vilket resulterar i att jag får ångest för att vi inte gör något och allt blir bara jobbigare och hon får mer och mer energi för var dag som går. 

Hade det varit så att hon haft en ordentlig hage som hon kunnat springa och röra sig i ordentligt så hade jag inte haft lika dåligt samvete. Men hagen är liten och galet lerig så de står i princip bara och trycker i sig mat hela dagarna. Blåsten gör ju inte henne mer stirrig heller. Hatar verkligen hösten och vintern. Antingen kan det vara fler fina dagar med sol så hagarna torkar upp och det är kul att vara ute eller så kan det bli minusgrader och snö. Antingen eller, inte detta äckliga, fuktiga, regniga, blåsiga, ruggiga och kalla vädret. 

Jag och J tog i alla fall tag i våra liv idag och tog hästarna till paddocken. Tanken var att de skulle springa av sig rejält trötta så de blir av med överskottsenergin så kan vi hitta på något kul med dom imorgon istället. Vanligtvis tar det inte mer än 2-3 min att ta sig till paddocken, idag tog det över 10 min. Vi hinner bara precis komma in på grässlingan så känner J att hon inte fixar det med Natello. Efter lite tjat och lov om att jag ska försöka att inte dö så tar jag över Natello. Där går jag alltså med två galet övertaggade hästar...utan hjälm och väst. Kanske inte det smartaste valet jag gjort. 

Vi hinner bara precis gå två-tre steg så drar Caprise bakåt och longerlinan hann bränna rejält i handen innan hon stannade upp. Vet inte riktigt vad som hände men fick på mig handskar och vi fortsatte gå. Ungefär så höll det på hela vägen till paddocken. Caprise var mer i luften än på marken. Vill dock inte säga att hon är elak på något sätt, snarare tvärtom. Hon tittade på mig och Natello sen gick hon några steg ifrån oss och sen började hon studsa, om man nu kan kalla att hoppa tre meter rätt upp i luften och sen bocka på stället att studsa så var de det hon gjorde. Tror starkt på att hon har alldeles för mycket överskottsenergi och helt enkelt är understimulerad så det slog väl över i huvudet på henne. Men hon var som sagt väldigt noga med att inte skada mig eller Natello även om det var nära någon gång för hon har ju fortfarande inte riktigt koll på sina ben. 

Enda gången hon var lugn var när hon fick longerlinan runt benet, då stod hon blickstilla tills jag fått loss henne. När vi väl kom fram till paddocken efter många om och men så fick jag i princip kasta in Natello och sen longera in Caprise i paddocken. Helt galet verkligen. Har aldrig sett en häst hålla på som hon gjorde. Det positiva är väl att hon inte har någon låsning någonstans för hon är smidig som...jävligt smidig i alla fall! 

   
(Klicka på bilderna för att få en större bild)

Här hade hon precis flyttat sig från oss bort till kanten på leråkern och börjat hoppa. Man får väl vara glad för det lilla haha. 

Trots att de fick springa så svetten rann om dom så var hon ändå inte lugn efteråt. VI kunde ju inte släppa ut dom i hagen när de var så svettiga, dessutom fick vi svampa av dom också och den vinterpälsen tar ett bra tag innan den torkar. Tillläggas ska att när det inte blåser här så är det väldigt varmt. De har vinterpäls för minst -5 och idag var det +7. Och det blåste inte heller idag. 

Men i vilket fall, hon försökte spränga linorna i stallgången, ta sig ur grimman och slutligen hoppa ur boxen trots hö. Vet inte riktigt vad hennes problem var idag men har bestämt mig för att plocka bort kraftfodret ett tag och bara ge henne luzern (melassfri) med vitaminerna, kalken och fodejästen istället för att se om det blir någon skillnad på henne. Sen försöka hålla igång henne minst fyra dagar i veckan. Om jag så bara går en promenad med henne. Förhoppningsvis hjälper det. Känns i alla fall som hon var ganska tydlig med att hon behöver vara igång mer. 

Har ju inte velat ha igång henne för mycket för jag har inte tyckt att hon tagit sig alls och det är svårt att bygga muskler på en häst som inte har ett uns fett på sig. Snarare förstör man de muskler hon redan har. Men såg idag att hon visst börjar gå upp, hon börjar bli riktigt fin. Foderjästen har även gjort sitt så mjället har försvunnit och hon är blank och fin i pälsen. Äntligen! 

Har lite andra nyheter också men väntar lite med att berätta vad det är innan allt är bestämt och fixat. Men längtar och ser fram emot lite förändringar nu i vår! 

Som rubriken säger, "Inget sto och definitivt ingen skimmel!", så sa jag när jag började leta ny foderhäst. Ville helst ha en valack denna gången och jag orkar inte med en skimmel till, hade Silver för några år sedan och det räckte gott och väl. Men det blev ett sto och det gör inte mig något för hon är inte så typiskt stoig och sen mörkbrun, perfekt! Ägaren sa på skämt att ja hon kanske blir skimmel sen, när hon lämnade Caprise. Men nu när hon har fällt sommarpälsen och sat vinterpälsen så har halva hästen blivit ljusbrun?! Nog för att de kan bli solblekta på sommaren och sen brukar de bli mörkare när de sätter vinterpälsen, men inte Caprise. Så det verkar som att det finns risk för att hon blir skimmel trots allt, typiskt min tur. 

Men ska jag ha en skimmel så är jag glad att det är Caprise. Hon hade kunnat komma i vilken form och storlek som helst, jag hade fastnat lika mycket för henne ändå. Hon är bara det bästa som har hänt mig helt enkelt, hon och lilla Snäckan <3 

Vi släppte Caprise och Natello i paddocken häromdagen samt satt upp ett litet hinder. Caprise tyckte det var så galet roligt att busa och stackars Natello försökte hänga på så gott det gick. De två tävlar gärna och Caprise brukar alltid dra förbi honom, vilket gör han lite förbannad. Men istället för att gå upp i galopp så bara ökar han traven den nöten. Han har inte hoppat på flera år (=behöver träna upp tekniken men den finns där) samt har lite svårt för att länga traven, det positiva är då att han tränar på det själv lös. Det negativa är att han hade så mycket träningsvärk dagen efter att han knappt kunde gå. 

Jag testade arnika på Caprise efter de busat i paddocken för att se om det kunde motverka lite träningsvärk och det verkar det ha gjort. Hon var inte alls lika sur, trött och seg dagen efter utan nästan helt som vanligt. Så det är definitivt något jag kommer använda när hon gått lite hårdare. Hon har lite muskelknutor också, speciellt på halsen så perfekt att använda det till massagen. 

Fotade dom i paddocken så tänkte lägga upp lite bilder från det. Men måste dock säga att jag vet om att hon är smal, skulle själv vilja säga att hon är mager. Men hon växer otroligt mycket nu och det tar jätte mycket på henne. Hon får massor av mat och allt hon kan tänkas behöva så ingen behöver komma med synpunkter angående det. Jag är fullt medveten om det och gör vad jag kan för att hålla henne i hull. 

Så här kommer en bildbomb!

           

Det syns när hon springer lös i paddocken att hon inte riktigt har koll på sina ben. Kroppen har liksom

vuxit ifrån henne haha. 

Dom är så goa mot varanda!

Färdkost!

Men usch så läskigt!

Natello kan han också, bara det att han oftast valde att springa förbi det i vänster varv för att se vända i hörnan och hoppa det i höger varv istället. Knäpphäst!

Hoppa kan hon när hon väl förstår att hon ska lyfta på fötterna och att hindret inte äter upp henne. 

Fotograferade E och Glenn på ängen igår. Vilket underbart ekipage! M och Junior hängde med och fastnade också på några bilder. De två passar också jätte bra tillsammans och med lite mer träning och muskler och så kommer Junior bli megafin!

E på Glenn

M på Junior

Lite smakprov. Det var perfekt väder, och väldigt fina ekipage så kunde inte bli annat än underbara bilder!