Måste först och främst bara berätta om hur otroligt fin Snäckan har blivit sen vi gick över på barf till henne. Innan gick hon på royal canin vilket jag bara hört bra om. Men Snäckan tålde verkligen inte det, hon var väldigt uppblåst, fick extrem klåda över hela kroppen (speciellt framtassarna), riniga ögon, orkade ingenting och väldigt orolig. 

Nu har vi gett henne Mush Vaisto köttbullarna några veckor och vilket skillnad det är på henne. Hon har fått jätte fin figur, kliar och tvättar sig knappt alls längre och har en helt annan ork. Hon springer och busar väldigt mycket och har en helt annan energi, samtidigt som hon kan slappna av mycket bättre (förmodligen för att det inte kliar överallt hela tiden). När den uppblåsta magen försvann så insåg vi hur otroligt smal hon faktiskt var. 

I början var största problemet att få henne att äta så vi började bara ge henne olika köttslag samt en till två köttbullar om dagen (nöt, gris och kyckling). Nu när hon har vant sig vid allt så har hon en otrolig aptit vilket är väldigt roligt att se. Innan kunde hon rata vanligt godis. Numera äter hon fem kötbullar (rekomenderat för henne är mellan 4-8 bullar beroende på hur mycket de rör sig), lite kött och ibland även en halv kycklingvinge. Det är stor skillnad från att knappt ätit en deciliter torrfoder. Det kvittar i princip vilken sort vi lägger fram eller vilket köttslag, allt går ner. Speciellt lever. Det tror jag dock kan vara för att hon fortfarande har lite riniga ögon och ett "symptom" på för lite lever är just det, så har höjt dosen lever och hoppas på att det ska hjälpa. Lever är dock lätt att ge för mycket och överdosering har ungefär samma "symptom" som för lite. 

Min tanke är ju lite att eftersom hon väldigt gärna väljer lever framför den andra maten så kan det vara ett tecken på att hon saknar någon viktig vitamin som finns just i lever. Jag tror att hon kommer att börja rata det lite mer när hennes behov är tillgodosedda. Förhoppningsvis haha. Ska bli intressant att se om det blir förändring i henne beteende om några veckor. 

Alltid detta trixande och fixande till våra djur. De har väl genomtänkta och uträknade foderstater för att må så bra som möjligt och verkligen få alla chanser att utvecklas så bra som möjligt, men vi glömmer oss själva mitt i allt? Varför är vi inte mer noga med oss själva? Hästen och hunden får extra av ditt och extra av datt för för att kunna orka med det ena och det andra som vi noga tänkt över och planerat. Men vi själva sätter oss i soffan med en pizza vi hämtade upp på väg hem från stallet eller jobbet, helt slut för att man inte ätit på halva dagen. Var är logiken där?

Det är många problem och sjukdomar vi hade sluppit om vi varit lika noga med oss själva som med våra djur!

#barf #mushvaisto #phaléne

Ibland känns det som att livet spelar en ett stort spratt! När jag tog ut hästarna i morse så tänkte jag att jag skulle hitta på något med Caprise när jag fixat mockningen men regnet öste ner i omgångar och det blåste som fan. Så kände att knappast jag eller hästen var särskilt sugna på att stå ute i regnet idag igen...och inte hunden heller för den delen haha! 

Har lektion nu halv två och sen måste jag plugga inför matteprovet imorgon så hade inte tänkt åka ut till stallet igen egentligen. Vilket är lite drygt för nu är det strålande solsken, dock blåser det fortfarande. Men så kom jag på att det är stallmöte kl sex ikväll. Så då hinner jag förmodligen ta in henne efter mötet och mysa lite med henne. 

Det blir inte alltid som man tänkt sig men på något sätt så löser det sig bra ändå. Det kan man se i de flesta situationer, oavsett om de är små som denna eller stora livviktiga. Så otroligt filosofiskt det blev här nu då haha!

Idag var nog bästa passet någonsin, så himla fin var hon idag. 

Longerade först henne och hon var så himla lugn och trevlig så blev inte mer än 10 min, man ska avsluta när det går som bäst och jag vill ge henne en positiv upplevlse så hon fortsätter tycka det är roligt! Sen bestämde jag mig faktiskt att hänga på henne trots att jag inte hade någon med mig. Sagt och gjort, hon stod hur snällt som helst! 

Så hängde på henne en stund och hon nosade på mig och fick tänka efter lite. Efter en stund märkte jag att hon började bli lite rastlös för hon började röra sig. Så lät henne röra sig lite med mig fortfarande på ryggen och när jag märkte att hon var helt bekväm så smackade jag så hon gick fram. Hon gick fram direkt utan några konstigheter och vi gick väl sammanlagt 5 steg. Behövs inte mer nu, vill bara att hon ska vara bekväm, vilket hon var. 

Det känns som att det inte är långt tills jag är uppe och skrittar på henne nu. Så roligt! Det är så roligt med unghästar när man ser utvecklingen så tydligt!

Måste även berätta att nu när det har blivit så lerigt så spolar vi alltid av hästarnas ben innan vi ska rida osv. Innan har jag alltid haft någon som hållt henne för säkerhetsskull. Men idag slängde jag bara grimskaftet över halsen på henne och hon bara stod kvar där hur lugnt som helst. Skönt med välhanterade unghästar. Synd bara att fler inte lägger vikt på det. Då hade vi nog sluppit många av problemen folk har med sina hästar!

Jag och Caprise hängde med J och E när de red ut igår. Tror rundan tog ca en timme, vi gick runt kolonierna. Caprise skötte sig galant men hon var ordentligt trött både i knoppen och i kroppen när vi kom tillbaka. Vi håller ett ganska högt tempo och det märks på henne nu att hon börjar lossna och länger på steget bättre. I början fick jag i princip dra med henne för hon gick så långsamt haha. 

Idag ska jag åka upp till mamma eller rättare sagt Alice för mamma är inte hemma och har inte varit det på en månad. Hon skulle komma hem imorgon, ska bli skönt att veta att Alice slipper vara ensam hemma mer. Jag håller på att hjälpa till så att mamma blir av med några hästar nu. Hon har fem stycken, två ska säljas och en ska iväg på foder. Egentligen hade jag tyckt att det räcker med att hon har en häst kvar men Cirke är inte den lättaste att hitta hem till så vi får se hur det blir med henne. I alla fall så ska Cindi iväg till sin nya fodervärdsfamilj, vi ska skriva kontrakt på två år så får vi se om pojkens intresse håller sig så länge. Jag hoppas det för då kommer det nog vara perfekt familj till henne! 

Hon är verkligen världens finaste shettis. Lite synd att jag själv inte har råd annars hade jag gärna tagit henne i och med att hon är inkörd. 

Nu har äntligen regntäcket från Nisch kommit. Blev ett regntäcke med hals med 100 g fyllning. Det var dock mer som 150 g fyllning i det haha. Älskar täckena från Nisch, de har alltid jätte bra passform och hellre för mycket fyllning än för lite! Rekommenderar verkligen er att köpa därifrån. Det bli riktigt ruskigt och kallt så känns skönt att ha ett ordentigt täcke till henne nu. Det har i princip blåst storm i två dagar nu och idag har det dessutom öst ner från och till hela dagen. Så jag tror Caprise gottar sig!

Det har tre kardborrefäste i nacken också, superbra! De flesat halstäcke saknar just det. 

Det lyser fint med sin röda färg och de andra hästarna tyckte hon var väldigt skum när hon kom ut i hagen! 

Jag och J longerade idag. Orkade inte göra något annat i denna stormen. Har ju fått hem sadel nu och den ligger bra med en padd under. När hon fått mer ryggmuskler så kommer den ligga jätte bra men tills dess så får hon ha en padd. 

Vilan har verkligen gjort henne gott. Hon har funderat över allt som vi gjort och det märktes i longeringen idag. Hon skötte sig superbra. Det enda är att hon alltid tramsar när vi bytar från vänster till höger varv. Men till skillnad från de andra gångerna så räckte det bara med att jag väntade ut henne idag. Visst dansade vi över paddocken så jag och J fick byta volt men hon gav sig fort och sen var hon superduktig! 

När vi väntade på att J skulle bli klar med Natello så tog jag tillfället i akt att hänga i sadeln och hoppa bredvid henne. I slutet hoppade jag och hängde i sadeln utan att hon rörde en min. Det går framåt! Hon är inte alls lika spattig och hoppig längre så det börjar nog gå in i huvudet på henne nu att det inte är så farligt som hon tror. Har även börjat hänga och sitta på henne i stallet för det är det enda stället hon är riktigt trygg. Så ungefär två ggr i veckan sitter jag på henne och de senaste två gångerna har hon stått och sovit. Jag har precis börjat igen efter ett upphåll. Vill att hon ska få lite tid på sig att reflektera dessutom växer hon så galet mycket nu så vågar inte belasta henne för mycket. 

En liten video från longeringen. 

Det syns ganska tydligt på denna bilden att hon blivit lite längre och även breddat sig en hel del. Hon saknar fortfarande muskler men det kommer med tiden.

Efter att vi var klara med Natello och Caprise fick vi åka med E till veterinären med Glenn. Det kommer massa blod från snoppen och när veterinären tvättade och kollade så såg de att det var massa sprickor. Jätte konstigt och de visste inte alls vad de kunde bero på. Så de tog en bit av snoppen och ska skicka på prov, så E får svar på det om en vecka. Han har ju cellförändringar utanpå så man blir ju lagom nervös. Tyvärr är det bara att vänta och se vad de säger.

Vi har tagit det lite lugnt i helgen då hon hade träningsvärk i lördags efter longeringen i fredags och igår hade ja fullt upp. Så hon fick en välförtjänt vilodag. 

Provade Emmas sadel idag för tanken var att jag skulle köpa den till Caprise, den låg bra på henne för någon vecka sedan. Och det gjorde min också. Men idag passade inte någon av sadlarna. Trist! Hon har ändrat kroppsform så fort! Det är nästan så man kan se henne ändras dag för dag haha. Så jag får sälja min sadel och sen köpa en ny. Det gör nog inget om det tar ett tag innan jag får tag på en ny, då har hon förmodligen stannat upp lite i utvecklingen ett tag. 

Det tråkiga är att det blir ingen uppsittningsträning på ett tag. Men det kan vara lika bra. Tror vi ska fokusera på att bara longera, gå promenader och miljöträna. Förhoppningsvis har vi byggt upp ett bättre förtroende oss emellan och uppsittningen kommer gå smidigare. 

Idag var vi ute på vår längsta promenad hittills. Vi hängde med J och Natello på en 1 & 1/2 timmes tur. Vi missade helt att det skulle bli mörkt så fort så när vi kommit halvvägs så insåg vi att reflexer hade varit ganska bra. Men vi var ute på grusvägar och där det är i princip ingen trafik. Men nu vet vi att det är ett måste i fortsättningen. Ush, vill inte ha höst!

Översta bilden, 2 dagar efter hon kom till mig. Den 21 Augusti. Den undre är ca tre veckor senare den 10 september. Lite skillnad är det allt på henne. Hon börjar få lite muskler och man kan börja se hur hon kommer se ut när hon är färdigvuxen.